BeRed

efter två timmar med min vän känns allt så mycket bättre och så mycket lättare. jag ska aldrig mer hålla inne med saker som tynger mig, allt blir så mycket bättre när man pratar om det och får någon annans åsikt om det hela. för första gången på detta år känns det som att den gamla fanny är påväg tillbaka, den fanny som fanns i höstas, den fanny som inte tog någon skit och som gjorde som hon ville utan att låta någon påverka henne. jag undrar vart hon tog vägen? varför hon försvann? efter nyår var det i alla fall. jag orkar bara inte påverkas av andra längre. that's it.

jisses vad jag känner mig tuff och stark just nu, men troligen så rasar allt imorgon igen.. men då får det göra det i så fall. jag är glad att jag har vänner som jag kan ringa som kan muntra upp mig.
att man aldrig tar vara på det egentligen. alla nätter som man känt sig ensam och panikslagen över att man inte har något liv, varför tar man då inte mobiltelefonen och ringer någon av sina vänner? (någon som inte jobbar tidigt dagen efter såklart) varför gör man inte det? jag är övertygad om att alla har behövt ringa någon mitt i natten utan att ha gjort det.

långt inlägg jag vet. struntsamma, nu vill max gosa.


bilden är lånad av fina siri. ♥ helst av allt hade jag velat lägga ut en bild på alla mina vänner, men jag har dåligt med såna bilder, dem flesta bilder är på personerna ovan av någon konstig anledning *blink*